KONKNNI CHOLCHITRAM ANI SUKHACHIM SOPNAM
ETICA (Exchange Talkies of India, China & Africa) komponiechea bavttea khala ani Dioguinho D’Mello-n boroilolie ‘Mogachi Vodd’ hie kadomboricher adharun ‘Mogacho Aunddo’ hem Konknnintlem poilem cholchitr AL Jerry Braganza-n toyar kelem. Tem Abrilachie 24ver, 1950 vorsa Gõyam (Mhapxeam) toxench Mumboi (Matunga ani Mazganv) dakhovpant ailem.
Cover image: Dalgado Konknni Akademi-n fuddakar gheun Ttopal Khatean 2015 vorsa AL Jerry Braganza-chea manank 'Special Cover' uzvaddak haddlem, tacho fottu.
[Ho lekh hea adim Gulab masikacher, Ank May 2015, uzvaddak ailolo.
Jurament Nekhetrancher (Sukhachem Sopon) ani Mollbailo Dou (Amchem Noxib) gitanche 'links' hanvem dileat. Tech bhoxen Claudia (Nirmonn) gitachem 'clip'-ui asa.]
Poilea Konknni cholchitrachem ‘ghott zal’lem reel’
Jea disachean ‘Mogacho Aunddo’ hea poilea Konknni cholchitrachem ‘ghott zal’lem ek reel’ mell’llam’ oxi khobor disalleamni yeunk lagli tea disachean AL Jerry Braganza-n toyar kelolea hea cholchitra vixim novean umollxik toyar zaunk laglia. Italia desantlea Bologna vattharant aslolea L’Immagine Ritrovata hie ‘restoration laboratory’-nt tachi punor-sudharnna zata hachi khoxi sogleank zalia. 1950 vorsa uzvaddak haddlolea hea cholchitrant AL Jerry Braganza-n mukhel bhumika-i kelia.
Konknni cholchitranchi mahiti ani her sombondit aslolio pornnio vostu (memorabilia) punzavpi ani tech bhoxen Konknni borovpi Isidore Dantas aplea ‘Konknni Cholchitram’ hea pustokant ‘Mogacho Aunddo’ hea cholchitra vixim sangta, ‘Mhapxenchea Dashrat Cinema-nt 24ver Abrilache 1950 vorsa tor ekach vellar Mumboichea Matunga vibhagantlea Rivoli ani Mazganvchea Star vosreamni tem dakhoilem.’
Dantas hannench hem 300 ft lambayechem ‘reel’, ‘Nachom-ia Kumpasar’ hea cholchitracho digdorspi, Bardroy Barretto hache koddem dilolem. Tannem tem magir ‘restoration’-a khatir Shivendra Singh Dungarpur, film nirmato, ‘archivist’ ani Mumboichea Film Heritage Foundation hie sonsthecho mull-diretor hache koddem dilem. ‘Mid-Day’ potrant dilolie eke mulakhotint Bardroy mhonntta, ‘Dantas-ak khatri asa ki ‘Mogacho Aunddo’ hea cholchitrachim urlolim reel-am Afrikentuch khoim tori mellttolim mhunnon ani nam zalear Macau hangasor.’ Gõyche bhoxen adim Angola, Cape Verde, Guinea-Bissau, Mozambique, Sao Tome e Principe ani Equatorial Guinea - ani tech bhoxen Macau - hio Putugezanchio vosnuko aslio.
Borovpi, ‘photographer’ ani Goa College of Art hangasor xikovpi Willy Goes-ak monantlean dista kim ‘Mogacho Aunddo’ hea cholchitrachim urlolim reel-am mellttolinch mhunnon ani amkam pon’nasvea doskant Gõy koxem aslem ani distalem tachem dorxon ghoddttolem mhunnon. Motivaddo, Majorda ganvcho ani mhojea zanvyacho bapuy, Bosco Dias, zannem hem cholchitr lhan astanam aplea kuttumba borobor Cine Lata lagim adim aslolea ‘Olympia Hall’-ant pollelolem, tachi yad kaddit tannem sanglem, ‘Hanvem adim kednach film polleunk naslem. Dekhun hanv tem film polleunk umollxiken bhorlolom. Tea mukhel patrachi mhaka azun hoi-nhoi-xi thoddi-bhov yad asa. Mhaka dista tea filmant tachem nanv Abel aslem, ani to aplie mogikek kitlioch chitti boroitalo ti ‘scene’ ugddas zata. Ani ek dekhavo zo mhaka yad zata to mhollear, mathear panttlio gheun vochpi nustekarnichim tannem kel’lim fokanddam.’
Andrew Greno Viegas-an sompadit kelolo kherit ank
Yoga-yog mhollear, sanddlolea ‘reel’-a vixim potrancher khobro yeunche poilim, fattlea disamni, Konknni Cholchitracho Bapuy, AL Jerry Braganza-chea manank ttopal khatean ‘Special Cover’ chhapunk porvan’gi gheunk Dalgado Konknni Akademi mullavea vavrachi toyari korta astanam, Willy Goes-an apnna lagim aslolo ‘50 Years of Konkani Cinema’ ho khas ank haddun dilo. 2000 vorsa Konknni Cinema-k jednam 50 vorsam bhorlim tednam hea kherit somoyar Andrew Greno Viegas hannem to sompadit korun uzvaddak haddlolo. Hea khas ankachim panam portita astanam ani tantum bhitor aslolea girest sahityacher dhanvti nodor martanam, Konknni cholchitram vixim zo sod-vavr Andrew-baban kela to tola-molacho zaun asa ani tacho vavr khorench thoknnayek patr tharta oxem disle bogor ravonam.
Ho ank mhollear ek ‘collector’s edition’ zaun asa. Tantum bhitor Konknni cholchitram vixim ani tech bhoxen kolakar ani songitkaram vixim kholayen mahiti, ani cholchitrank sombondhit aslole her lekh asat. 16 bhagamni vanttlolem ‘Believe it or Not: Strange But True’ hem sotrui asa.
Apnnem zo sod-vavr kela to pustok rupan chhapun yeuncho asa osli jahirat hea ankant amkam vachunk melltta. ‘Await to read the complete HISTORY OF KONKANI CINEMA’, oslea utramni hie jahiratichi survat zata. Punn durdoivan, Andrew-babachem hem sopon soponuch urlem. Tornatte pirayer taka moronn ailem ani Konknni somazak vhodd luskonn zalem mhonnlear otitay zaunchi nam.
‘50 Years of Konkani Cinema’ hea ankacho adar gheun ani sorgest Andrew Greno Viegas-ak noman korun AL Jerry Braganza-chea jivitacher ani vavracher thoddkeant uzvadd ghalunk hea lekhant mhozo proytn zatolo.
Konknni Cholchitracho Bapui, AL Jerry Braganza
28.08.1920 disa Mhapxeam ganvant zolmololo AL Jerry Braganza-n (zolmachem nanv: Antonio Lawrence Jerry Braganza) poilim Liceu Nacional Central de Affonso de Albuquerque ani uprant Parra-chea Sacred Heart of Jesus High School-ant aplem xikop kelem. Bhurgeponnar savn taka gavpachi ani bhumika korpachi avodd asli. “Yodelling” (mhollear gayon kortanam ‘normal’ tem ‘high-pitch’ avazant porthun-porthun bodol korop) hea prokarantui to huxar aslo. 1940-chea kallant to Mumboi gelo ani ‘Bombay Tutorial College’ hantunt proves kelo. Kaim kall Colaba hangasorlea I.E.M.E. Workshop-ant vavurle uprant, tednanchea Indian News Parade (atam The Films Division) hanga ‘telephone operator’ mhunn tannem nokri keli. Magir Mahul Road, Chembur hanga aslolea Geeta Pictures & Studios-ant paul dovorlem. Te uprant, ‘Chief Controller of Production’ mhonnun tannem Ramesh Vyas ani Vishwa Bharati Films hangasor zutti sambhall’lli.
He fatt-bhuim-er, ETICA (Exchange Talkies of India, China & Africa) komponiechea bavttea khala ani Dioguinho D’Mello-n boroilolie 'Mogachi Vodd’ hie kadomboricher adharun ‘Mogacho Aunddo’ hem Konknnintlem poilem cholchitr AL Jerry Braganza-n toyar kelem. Cholchitrachi ‘muhurat’ (koslem-i kam suru korpacho xubh dis) 31 Julay 1949 vorsa zali ani hea dobajea vellar Mons. Macario Pereira yezman aslo. ‘Shooting’ Gõychea veg-vegllea suvantancher zalem, zoxe porim Ponnjechea Campal-ar, Aguadachea folera (lighthouse) lagim, Mandovi nhõi, Kongottchie prayer ani Altinho-cher aslolea Liceu imaroti sorbhonvtim.
AL Jerry Braganza-chem dusrem cholchitr ‘Sukhachem Sopon’ Gõy svotontr zalea uprant Setembrachie 9ver 1967 vorsa dakhovpant ailem. ‘Mogacho Aunddo’ ani ‘Sukhachem Sopon’ hea donuim cholchitranchea kalla modem AL Jerry Braganza-n anink don cholchitram toyar kelim. ‘Nossa Senhora do Fatima’ hi mottvi ‘documentary’ ji ‘Mogacho Aunddo’ cholchitra borobor dakhoili ani 1952 vorsa Sant Francis Xavierachea Expozisanvcher toyar kelolem cholchitr. Tem Hindi, Inglez ani Purtugez bhasamni-i uzvaddak haddlem mhonn Andrew Greno Viegas amkam hea ankant ugddas korta.
Tech bhoxen, Sot’toricho Kustoba Rane hanchea jivitacher adharun ‘Custoba the Great’ hem cholchitr toyar korpachi AL Jerry Braganza-chi yevzonn ordhearuch urli mhunn ‘Miscellaneous Films / Incomplete Films / Abandoned Films / Films under Production’ hea vibhagant amkam vachunk mellta. Hea cholchitrant Robin Vaz Kustobachi bhumika korpacho aslo.
Janerachie 8ver, 1990 vorsa AL Jerry devadhin zalo.
Aiz 65 vorsam zalim jednam poilench ‘full-length’ Konknni cholchitr ‘Mogacho Aunddo’ rupea-porddear dakhoilem. Konknni Cinemacho Bapuy AL Jerry Braganza-n kelolea vhodd vavrachi lhanxi pavti diunk ‘Special Cover’ chhapun haddunk Dalgado Konknni Akademin fuddakar ghetlo ani hea prostavak Gõychea ttopal khatean apli manyotay dili. Mhapxeant zalolea eka khas dobajeant hea ‘Special Cover’-achi ugtavnni Hanuman Theatre hea vosreant zali. AL Jerry Braganza-cho ugddas amchea kallzachea rupea-porddear sodanch urcho mhonn amche ‘aundde’!
SukhachemSopon filmantlem git, 'upload' korpi: Saregama Regional / Jurament Nekhetrancher
Rochpi: Alfred Rose / Gavpi: AL Jerry Braganza / Songit: Manuel Alphonso
Chotrai: YouTube-acher hea gitak 'Motiancho Surngar' oxem chukichem nanv dilam.
Cholchitram ani Borovpianchem Yogdan
Cholchitrachi zori kotha bori asli zalear tem cholchitr kitlie tengxier pavunk xokta hache purave cholchitracho itihas amkam chantte-pavlak govai zaun asa. Nanvloukik zalolea cholchitranchea fattlean eka kothakaracho vo kadomborikaracho kitlo vhoddlo hat asum-ieta hem amkam borovpi Dan Brown hachea Da Vinci Code ani J K Rowling hichea Harry Potter hea patrak maz korun boroilolea kitleaxeach gazlolea pustokantlean disun yeta. Amchea Bharotantui Chetan Bhagat sarkilea borovpiachea 5 Point Someone: What not to do at IIT! pustokacher adharun 3 Idiots sarkilem famad cholchitrui toyar kelolem asa. ‘Mogacho Aunddo’ hem film ami zori pollounk nam tori Konknnichea poilea cholchitrachi bunyad Dioguinho D’ Mello-n aplea ‘Mogachi Vodd’ hea romanxi vorvim ghott keloli hantunt dubhav nam. Ek girest kuttambantlo cheddo ani ek gorib choli hanchi hi moga-kanni.
Toxem polleunk gelear, jim Konknni cholchitram rupea-porddear uzvaddak ailim tantuntlea kitlea xeach cholchitrank chodd nam tor thoddem tori yes mellunk eka borovpiacho hat asa oxem mhollear chuk zaunchinam. Kiteak kallzak hat ghalpi ani kallzak pill ghalpi ek bori kanni digdorspiachea hatant poddtta tednam to tachem bhangar korun uddoile xivai ravonam. ‘Nirmonn’ cholchitrachi kotha ji Lord Tennyson hachea Enoch Arden hea patrachea jivitant upraslolea ghodda-moddincher attaploli asa hem ek udharonn zaun asa. Hem cholchitr magir Hindi bhaxent ‘Taqdeer’ nanva khala uzvaddak ailem ani hem film Telugu, Kannada, Tamil, Malayalam, Bengali, Asamese ani Oriya bhasamni ‘dub’ kelolem mhonn Andrew Greno Viegas-an sompadit kelolea ankant amkam vachunk melltta.
1983 vorsa toyar kelolem ‘Girestkai’ hea cholchitrachi kanni boroita astanam halinch Padma Shri puroskar favo zalolo borovpi ani suttke zhuzari Lambert-bab Mascarenhas hachea Sorrowing Lies My Land hea pustokacho adhar ghetla mhunn Isidore Dantas-achea ‘Konknni Cholchitram’ pustokant ul’lekh kelolo asa. ‘Gunaji’ henvui cholchitr Pundalik Naik-an heach nanva khala boroilolie novlikecher adharlolem asa. Laxmikant Shetgaonkar hannem digdorxit kelolem ani 2009 vorsa uzvaddak ailolem ‘Poltoddcho Monis’ hea cholchitrak ontorraxttriy mollar zori nam’na favo zali ani Canada desant zalolea Toronto International Film Festival hantunt ‘The Prize of the International Federation of Film Critics for Discovery’ ho puroskar favo zalo zalear tachea yesa fattlean borovpi Mahableshwar Sail-achi kotha ‘Odruxtt’ asli.
Kaim nanvloukik zalolea tiatrantleanuim cholchitram uzvaddak aileant. Prem Kumar hachea ‘No Vacancy’ tiatracher adharun toyar kelolem cholchitr ‘Boglantt’ ani Prince Jacob-acho tiatr ‘Padri’ (cholchitrachem nanvui tench) him don udharonnam asat.
Ho lekh toyar korta astananch borovpi ani cholchitranche ‘producer’ ani digdorspi eka-mekacho adhar gheun sangatan koxim paulam marunk fuddem sortat tachi anik ek govai potrancher vachunk mell’lli. ‘Hornbill Production’ hie sonsthen halinch toyar kel’lem Konknni film ‘Zor’ hem Jose Lourenço hannem boroilolie kothecher attaplolem asa ani New York xarant zaupi Indian Film Festival-ant tachi nivodd zalia hem vachun mon khuxal zalem.
Amchem Noxib filmantlem git, 'upload' korpi: Think of Good Times / Mollbailo Dov
Rochpi: C Alvares / Gavpi: Molly / Songit: Frank Fernand
Nirmonn filmantlem 'clip', 'upload' korpi: joeboy4545 / C Alvares ani Claudia
Git rochpi: C Alvares / Songit: Frank Fernand
Nachom-ia Kumpasar: git-songitachem bhangar
Halinchea disamni sogleanchea tonddar ‘Nachom-ia Kumpasar’ him utram udgarlolim aikunk mellttat. Raxttriy mollar hea cholchitrak tin puroskarui favo zalole asat. 62vea Raxttriy Cholchitr Puroskar dobajeant ‘Nachom-ia Kumpasar’ filmak ‘Best Production Design’ puroskar, ‘Best Konkani Film’ puroskar ani mukhel kolakarn Palomi Ghosh hika ‘Special Mention’ puroskar. Hea cholchitran tor cholchitracho bodlav kelo mhonnlear otitay zaunchi nam. ‘Out-of-the-box’ vichear korun Bardroy Barretto ek vegllich kolpona gheun mukhar aila oxem hem cholchitr pollelea uprant disle bogor ravonam.
Kitem asa tor tea cholchitrant? Konnem boroilolie kanniecher vo kadomboriecher tem adarlolem asa? Toxem kainch nam. Chris Perry-n ghoddlolea gitancher ani songitacher ani tim Lorna-n gailolim gitam gheun Bardroy-baban tor gitanchem bhangaruch kelam. Filmachi kotha tea gitam bhonvtonnim koxi ghunvta tem pollelear nirmateachem koutuk korta titlem komi. Chris Perry ani Lorna-chea jivitachi ti kanni oxem uloilolem aikunk yeta. Punn tem film xevottak pavtam pavtam itli kormonnuk zal’li asta ki ti sot kotha kai kolponik, tachem konnakuch poddun vochonam. Fokot, ek borem film polleloleachem purai somadhan mat melltta.
Chris Perry-Lorna-chie zoddien sakar kelolim tim gitam, kalui gazlim, aizui gaztat ani fuddarakui gaztolim hachi khatri konnacheanui diunk zata. Tim gitam ani tem songit omor. Toslim ani dusrim gitam nant kai? Asat. Ani hea gitancho ami amchea festam-porbam ani kazaram somoyar kherit bhoxen ugddas kortat. Alfred-Rita Rose hie zoddien kedi vhodd gitanchi girestkay punzavun dovorlinam zait? Hem cholchitr polletoch mhaka tori oxem dislem, ki Bardroy sarkea tornattea digdorspiamni, anik ek osloch proyog kelear Konknni cholchitrachea mollar krantich zatoli.
Borovpi ani ‘producer’ / digdorspi: hat-mellovnni korop kallachi goroz
Borovpi ani digdorspi - hio don vegllio veokti. Veg-vegllea denneamni bhorlolio. Aplea-aplea kxetrant vachpiank vo polloupiank, zaum pustok rupantlean vo cholchitrantlean akorxit korpacho proyotn korpi. Punn khub xe pautti, hanvuch borovpi, hanvuch digdorspi, hanvuch ho ani hanvuch to – oslea druxttikonnak (perspective) lagon ek borea monan ani havesan ani khub duddu korchun cholchitr kaddpacho proyog omtea kollxear udok zaunk pavta. Oslea vellar Konknni sahityachea mollar jem-jem kitem borem uzvaddak ailam tachi khobor aslolea zannkaranchea darar marun budh ghevop vo ruchik laglolea kotha vo kadomboriechea borovpia sorim som’pork zoddun vatt kaddop hem eka ‘producer’-achem xanneponnachem paul thartolem. He vixim zotnai gheunchi goroz asa.
Avoddtta toslim ani soglea angamni borim aslolim cholchitram kaddunk kiteak ami amchea borovpianchie borpavollicho adhar gheuncho nhoi? Borio kadomborio, borio kotha, borio novlika prokaxit zait astat. Kothakar ani digdorspiamni kiteak hat-mellovnni korchi nhoi? Ek borem cholchitr rupea-porddear yetolem ani eka borovpiak aplie borpavollichem bhangar zalolem distolem. Ani digdorspiachem toxench ‘producer’-achem sopon sukhachem zatolem!
[SOMPTA]
My English article on the same subject in the Herald, dated 25th April 2015:
https://www.heraldgoa.in/Review/Goa-Social/Feeling-speci(AL)-on-his-day/87697
Comments
Post a Comment